Is concrete housing cultural heritage?

Posted by on Apr 2, 2012 in context
Is concrete housing cultural heritage?

This is very important in the context of Satellitstaden. The project actually takes its main motivation from the fact that miljonprogram estates have virtually remained unchanged since they were built in the 1970s. Authorities now talk about preservation of Fittja’s buildings as a landmark of miljonprogram architecture, but in doing so, they fail to address the area’s need for extensive renovation.

Satellitstaden is a way to lift up the façades from the bottom up and begins to try to motivate community participation in making a change in their neighborhood. 

For the same reasons of façade preservation, many similar estates around Sweden have prohibited the satellite dishes, to the discontent of mainly immigrant populations living in these areas. This is an area of contention between the public and authorities.

 

 

Månadens bloggare: K-märk rätt miljonsprogramsområden!

Av:ROGER ANDERSSON den 2012/02/23 

I till exempel Orminge och Tensta har hus från miljonprogrammet K-märkts och därmed skyddats för framtida förändringar i utseende. Jag gillar det, jag gillar att normalisera miljonprogrammen och tror och tycker att det är välbyggda hus som vi om 20-30 år kommer att idealisera istället för att som idag förakta.

Se vad som hände med kulturhusen på Södermalm i Stockholm till exempel. Det som en bra bit in på andra halvan av nittonhundratalet sågs med förakt som fattigmanshus och ruckel, är idag bland de mest åtråvärda bostäderna i Stockholm och kostar skjortan. Dessutom ser man de idag som karaktäristiska för Stockholm och drar både inhemsk och utländsk turism som fascineras av att strosa runt på Mariaberget – en gammal småstadsbebyggelse mitt i en huvudstad.

Jag är övertygad om att miljonprogramsområden går samma lysande framtid till mötes, och tycker bara att det är deppigt att inte fler fattar det och kan se att vi upprepar samma mönster. (Roligt på tal om detta är att ”fattiglapparna” i kulturhusen på Södermalm var upphovsmän till den så kallade Ekensvenskan. Den omskrevs i tidningar och omtalades som ett hot mot svenska språket, med sitt slarviga uttal och sina konstiga slanguttryck. Idag är Ekensvenskan det som man uppfattar som Stockholmska, den dialekt som kanske har högst status i Sverige, med normögon sett…)

K-märkningar och liknande är bra, men man måste också vara försiktig. Det finns fall då välviljan kan slå fel. I Fittja till exempel får inte det kommunala bostadsbolaget Botkyrkabyggen måla fasaderna som på de vita husen blivit så smutsiga att de inte spelar roll hur mycket de försöker tvätta dem, det blir inte märkbart renare. Stadsbyggnadsnämnden i Botkyrka kommun vill bevara husen i Fittja i sitt originalskick och har därför satt stopp för fastighetsbolagets önskan att måla dem för att göra dem fina igen. De håller säkert på sin princip av rätt princip – att det inte är fula hus och att de är stolta över dem.

Men det slår fel, framförallt slår det fel för att Fittja är ett av de få miljonprogramsområden som har utmaningar som är i storlek större, och som är i kanske mest behov av förändring. Folk skriker efter att få ett uppfräschat område, men för att bevara deras stolthet, säger kommunpolitikerna, som förstås inte bor i området, att de inte behöver det. Skulle jag vara Botkyrka kommun skulle jag bevara stoltheten i något av de andra fyra miljonprogramsområdena, där behovet av förändring för att få igång den positiva cirkeln som behövs, inte är lika starkt.

www.betong.se

Leave a Reply